Arkitektur och design: Sveriges fasader

Om man vandrar omkring i exempelvis Stockholms innerstad, kommer man upptäcka att husen varierar i form, färg och storlek. Allt beror på den arkitektuella designen, som i sin tur är påverkad av byggnadsåret. Ibland kan man se två byggnader stå inklämda sida vid sida som inte tillnärmelsevis liknar varandra. Olika fasader berättar olika historier och vittnar om olika epoker som staden genomlidit eller frodats i.

Jugend

Från sent 1800-tal till det första kvartsseklet av 1900-talet dominerande Jugendarkitekturen i Europa. Detta gäller även Sverige. Jugend (som betyder ”ungdom” på tyska) var populärt inom både konst och arkitektur och i Sveriges städer kan man hitta ett flertal av dessa fagra byggnader. Fasaderna är oftast ljusa i färgen och har himmelska stuckaturer. Även fönsterna är gärna välvda eller utsmyckade och balkongerna detaljerade i sitt yttre.

Jugendkonsten kan man lätt urskilja, då man på både färgval och teknik kan utmärka tidens preferenser. Det är ofta mjuka men färgglada färger, med snirkliga mönster och ljuva växter och damer.

Funktionalismen

Efter Jugend perioden, och efter första världskriget som pågick mellan 1914 och 1918, så ville svenskarna ha ett mer sofistikerat och funktionalistiskt grepp på arkitekturen. Husen började byggas i geometriska former, där fyrkanten var speciellt populär. Även fasaderna var stilrena, släta och tillsynes helt utan charm. Man ville inte längre lägga ned pengar på skrytsamma utsmyckningar, utan hellre bygga hus, lägenheter och lokaler som fyllde sin rättmätiga funktion. Det var lite som att införskaffa taklampor utan skärm. Det var även här den arkitektuella designen i Sverige tog ett stort kliv och påbörjade sin resa till nutidens arkitektur. Det är dock värt att nämna att funktionalismen inte fick sitt största genombrott på svensk mark förrän man höll Stockholmsutställningen 1930. I Stockholmsförorten Södra Ängby kan man idag hitta ett av de största och mest bevarade funkis-områdena. Här står nästan 500 villor som är K-märkta.

Miljonprogrammet

Sverige fortsatte med sin funktionalistiska agenda under lång tid och under 60- och 70-talet påbörjade man det så kallade ”Miljonprogrammet”. Detta program genomfördes till viss del under Sveriges ”rekordår”, som man brukar kalla åren efter andra världskriget (där Sverige var ett av de få länder som var i behåll). Miljonprogrammet skulle skapa miljoner boenden på 10 år och prioritera funktionella och moderna fastigheter – inte fagra fasader.

Nutid

Idag skapas byggnader i samma pråliga form som Jugendarkitekturen och inte i samma avskalade form som Miljonprogrammets hus. Idag tillåter vi oss själva här i Sverige att bygga hus som både är vackra och titta på och som fyller sin funktion!