Designade läkemedel
Idag lever vi i en spännande period inom den medicinska forskningen. Under ett par decennier har det talats om möjligheten att designa läkemedel för att de ska få större effekt hos individen, rent av skräddarsy medicinerna för varje enskild patient. Efter att kartläggningen av människans genuppsättning blev färdig 2003 har tusentals forskarlag världen över funderat på hur dessa genkunskaper kan komma till praktisk användning inom medicinen. Läkemedelsforskning är en mycket kapitalintensiv verksamhet, och för att få ett jämnare kassaflöde kan läkemedelsbolagen, liksom andra företag, sälja sina fakturor för att vara säkra på att pengarna finns på kontot då de behövs.
Revolution inom vården
Forskarna förstår för varje dag som går allt mer om sambandet mellan sjukdomar och våra kroppars individuella förutsättningar. Med den nya genkniven, CRISPR/cas 9, har biokemisterna och biologerna dessutom fått ett kraftfullt verktyg som har gjort gentekniken både mer precis, billigare och snabbare. Forskningen ligger idag på gränsen till ett paradigmskifte inom medicinvetenskapen.
Tidigare gjordes läkemedel ofta genom ”trial and error”, man kom på något som verkade fungera på en del patienter men man förstod inte varför. Genom en utökad kännedom om DNA, proteinsyntes och cellmembranets funktioner började man förstå de bakomliggande orsakerna till många av sjukdomarna och man kunde börja tillverka läkemedel som antingen hämmade eller stimulerade vissa funktioner i kroppen. Dessa läkemedel var dock ganska grova och ledde ofta till en del biverkningar hos stora patientgrupper, samtidigt som andra patienter inte alls blev hjälpta av medicinerna.
Idag förstår forskarna mer om hur olika sjukdomar fungerar på gennivå, hur varje patients immunförsvar är lika individuellt som ett fingeravtryck och hur man kan börja skräddarsy mediciner för att passa till varje patients unika förutsättningar. Det kommer leda till mängder av nya läkemedel för de flesta sjukdomar från cancer, autoimmuna sjukdomar som reumatism och allergier, neurologiska sjukdomar som Multipel skleros och ALS till åldrandets sjukdomar.
Med individanpassade läkemedel kommer landstingen kunna spara enormt mycket pengar på exempelvis minskade biverkningsskador, snabbare tillfrisknande hos stora patientgrupper och mindre mängd använda mediciner. Den sista punkten är även bra ur miljösynpunkt eftersom det mesta av medicinerna som en patient tar hamnar i avloppet när patienten går på toaletten, och slutligen hamnar i våra hav och vattendrag med potentiellt hormonstörande effekter på andra organismer. För samhället är vinsterna av individanpassade och mer effektiva mediciner knappast kvantifierbara. Bara minskad sjukfrånvaro, minskad tid inom vårdapparaten och ett friskare, produktivare liv ger enorma ekonomiska vinster för jordens samhällen.
Framtiden
Den nyss startade revolutionen inom gentekniken kan dock leda till eventuellt oönskade effekter. Forskarfronten ägnar sig idag åt att komma på hur man bäst ska designa medicinerna för att vi ska leva friskare liv, men med samma teknik kanske forskare, och en del politiker, börjar fundera på hur vi ska designa framtidens människa för att hon inte ska kunna bli sjuk överhuvudtaget. Det talas redan om designade bebisar, alltså företeelsen att försöka få sina barn att ha en så optimal genuppsättning som möjligt. Här ligger forskningsfronten långt före de etiska övervägandena i samhället. Att undvika obotliga sjukdomar är en sak, men att välja kön eller ögonfärg är något helt annat, eller?
